Aha-upplevelse
Luk 24:1‒12
Då kom de ihåg hans ord. Luk 24:8
”Då kom de ihåg hans ord.” Denna mening stack ut för mig i påskdagens evangelium. Jesus hade försökt förbereda de som följde honom. Han visste hur svårt det skulle vara att förstå det som måste ske. Vi följer hans lidande med facit i hand. De tvingades höra varje suck och stön från sin plågade Mästare.
Kvinnorna som följt och tjänat honom i Galiléen tog sig samman efter hans död och skaffade de kryddor och oljor som behövdes för att ta hand kroppen ‒ en sista kärlekshandling. I gryningen gick de till graven. Någon kanske tvivlade på om det var någon idé, för hur skulle de komma in i graven? I Lukas berättas att två män i skinande kläder mötte dem och sa: ”Han är inte här, han har uppstått!” Änglarna påminde dem om att Människosonen måste utlämnas i syndares händer, bli korsfäst men uppstå på tredje dagen. ”Då kom de ihåg hans ord”, skriver Lukas.
Kvinnorna fick uppdraget att berätta för lärjungarna. De flesta av dem avfärdade det som tomt prat, men Petrus sprang mot graven. Han låg oftast ett steg före, men var säkert plågad av sitt svek tre dagar tidigare. Han fick se den tomma graven med egna ögon. Då kom nog också Petrus ihåg Jesu ord. Aha!
Aha-upplevelser kan göra skillnad mellan liv och död. Vad som utlöser en sådan insikt på djupet vet vi aldrig i förväg. Ibland skickar Gud änglar. Ibland talar han genom drömmar, genom ett bibelord som plötsligt blir levande, genom ett vittnesbörd som går rakt in eller genom sin Ande som påminner oss om Guds ord – ord som blir livsavgörande. Det är något att be om. Både för oss själva, så att vi kommer vidare, och för de som behöver möta Jesus som sin uppståndne Frälsare.
Jesus, påminn mig om ditt ord, om dina löften till mig. Låt dem bli till en oförglömlig aha‑upplevelse.