Det är jag
Mark. 6:45‒56
”Var lugna. Det är jag. Var inte rädda. ”Ur Mark. 6:50
Jesus befallde lärjungarna att ro över sjön till Betsaida. Han sände iväg folket och gick sedan upp på berget för att vara ensam och be. Jesus såg hur lärjungarna slet med rodden i motvind. Mot slutet av natten kom Jesus gående på sjön. Enligt Markus var Jesus på väg förbi lärjungarna när de såg honom.
Men går Jesus någonsin förbi oss? De andra evangelierna, som har med samma händelse, beskriver det inte så. En tolkning är att Markus använde samma uttryck som i Moseböckerna. Där används ”går förbi” vid tillfällen där Gud visade sin härlighet för Mose (2 Mos. 33:22).
Lärjungarna förstod först inte att det var Jesus. Men hans röst måste de ha känt igen: ”Var lugna. Det är jag. Var inte rädda.” Den rösten och de orden gäller också oss i tuffa situationer.
Jesus, förlåt att jag ibland tror att du har gått förbi mig. Istället säger du till mig: ”Var lugn. Jag är med dig. Var inte rädd.”