Glad i hoppet
Rom. 12:9–21
Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen. Rom. 12:12
Glada i hoppet? ”Men, snälla du, ta inte ut något i förväg. Den som sjunger på morgonen får gråta innan kvällen.” Vilka ordspråk vi har. De speglar att vi inte bara är släkt med Jante utan också med herr Dysterkvist. Att glädja sig innan något har skett, kan ses som naivt och oansvarigt. Bäst att skissa på reservplaner. Ta ditt ansvar.
Gå inte på omgivningens attityd eller när du själv tänker så enligt invanda mönster. Det är inte så det ska fungera tillsammans med Gud. Han vill att vi ska gå med ena handen i hans, förväntansfulla med små hoppsasteg, bubblande om allt vi hoppas på.
Men vad gör vi när vi känner oss fast i herr Dysterkvists skor? Eller när oron tar över? Eller när uthålligheten för längesedan har sinat? Sätt då ord på alla känslor och tankar, och be om bibelord att använda som vapen, för det är en andlig kamp. Lär dig orden. På engelska heter utantill ”by heart”. Gör löftena till pärlor i ditt hjärta, men också som ammunition mot tvivel, oro, ångest när den onde går till attack.
Gud, du känner mina svaga punkter där jag blir attackerad gång på gång. Påminn mig då om dina löften. Hjälp mig att fylla mitt hjärta med dem och proklamera dem högt. För du har lovat det! Jag har all rätt att vara glad i hoppet!