Hör och ser
Psaltaren 94
När mitt inre är fullt av bekymmer, då gläder din tröst min själ. Ps. 94:19
En fotnot i min bibel förklarar att psalm 94 sjöngs varje onsdag i templet av leviternas kör. Jag behöver nog sjunga den varje dag, för den påminner om det grundläggande att Gud hör mig, ser mig och tröstar mig när mitt inre är fullt av bekymmer. Vers 9: ”Han som planterat örat, skulle han inte höra? Han som format ögat, skulle han inte se?”
Jag behöver sätta konkreta ord på mina bekymmer inför Gud som hör och ser, så att främst jag själv förstår smärtan inom mig. Kanske skriva ner eller dela med en vän. Att sätta ord på det som bekymrar eller smärtar gör det lättare att lämna bördan till Gud. Det blir också lättare att se förändringen när den kommer. Vi glömmer så lätt på gott och ont.
En kärleksfull förälder tar upp sitt ledsna barn i famnen, viskar kärleksfulla ord och försöker rikta barnets uppmärksamhet på något roligt. Det vill Gud med mig och dig.
Tack för att jag nu får sätta ord på det som skaver. Du vill trösta min själ. Du som har planterat örat och skapat ögat. Du ser och hör mig. Det är stort.