Men ...
Mark 10:32 ‒ 34
”Men efter tre dagar kommer han att uppstå.” Ur Mark 10:34
Lärjungarna var fyllda av bävan på väg upp till Jerusalem och de som följde med var rädda. Jesus kände det. Han ser det som försöker döljas bakom en fasad. Än en gång förklarade han vad som måste ske. Han kommer att överlämnas, bli dömd till döden, utlämnas till hedningarna som ska håna, spotta, gissla och döda honom. Nattsvart med andra ord. Det var något som inte hörde ihop med den Mästare som de satt allt sitt hopp till. Till och med lämnat familjer och arbete för. De missade nog den sista meningen, eller förstod inte: ”Men efter tre dagar kommer han uppstå.”
Med för Gud är ordet MEN så viktigt. Avgörande. David använder ordet flitigt i sina psalmer. Först efter en ärlig beklagan, sedan en vändning som startar med ett MEN. I psalm 13 frågar han fyra gånger hur länge han ska ha det som han har det innan han säger: ”Men jag litar på din nåd, mitt hjärta jublar över din frälsning.”
Jesus går före oss. Jesus känner vad vi har i våra oroliga eller nedtyngda hjärtan. Han möter oss i det. Vi får sätta ord på vår klagan. Han hjälper oss att vända på situationen med ordet MEN ‒ att Gud ska visa sin seger. Be om hjälp att hålla fast i vändningen, i ordet MEN, som en livboj.
Jesus, även jag undrar ibland precis som lärjungarna varför vissa saker måste ske. Påminn mig då att sista ordet inte är sagt. Det finns ett MEN som vänder natt till dag.